Rörelse

DET VAR BRÅDA TIDER FÖR ELDFLUGAN. IMG_20141226_120549

 

This fable is in Swedish. For English please go to

http://www.femmka.net/english/company/

 

Dagarna blev kortare. Först blev det mörkare allt tidigare på kvällen, men också på morgonen kom ljuset allt senare.

Många djur frågade om hon ville lysa utanför deras dörr en stund och så kom det sig att eldflugan gick från en beställning till en annan.

Först lyste hon för alla i en och en halv timme, men det hade hon förkortat till femtio minuter eftersom allt fler djur behövde henne.

Det var som om mörkret var mer melankoliskt än tidigare. Eller kanske var det för att djuren var äldre och gick genom livet med mer ballast. Eller hade de kanske bara tänt varandra för att det var så mysigt. I alla fall ville fler och fler djur lysa upp sina hem med extra ljus i vinterns mörker. En givande uppgift, javisst, men eldflugan var nu tvungen att reflektera över kanalisering och formalisering och professionalisering av det som enkelt hade börjat som en innerlig gest till sländan för att lätta upp hennes bekymmer lite.

”Hej, eldfluga” sade en röst.

Eldflugan flög upp ur de tankar hon försjunkit i, för att se vem det var som pratade med henne.

“Hej”, sa hon, redan halvvägs igenom eftersom hon inte ville verka oförskämd.

“Shine, baby, shine,” sade paradisfågeln, eftersom det var hon.

“Ja, ja”, sa eldflugan, “Jag gör mitt bästa.”

Paradisfågelns praktfulla färger piggade upp vinterskogens enformighet.

“Så synd att hon inte strålar”, tänkte eldflugan, ”annars kunde hon ha hjälpt mig med mitt vinterarbete.

“Säg,” sade eldflugan, “hur gör man med kanaliseringen och formaliseringen och professionaliseringen för att muntra upp djuren, vet du det?”

“Just keep on shining”, och “don’t worry, be happy”, fortsatte paradisfågeln.

“Åh,” tänkte eldflugan, “är det så lätt?”

Paradisfågeln flaxade med sina fransar vars färger vackert återgavs i eldflugans ljus, och hon sa också: “relax, baby, relax”.

”Vacker,” tänkte eldflugan, men hon var ännu inte säker på om livet verkligen var så enkelt, eller om paradisfågeln, för bekvämlighets skull, fick det att framstå så.

“I’m on the move, babe”, sade paradisfågeln, “see you”, och flög iväg. Eldflugan tittade beundrande på henne, men så fort som paradisfågeln var utanför hennes ljus, försvann de briljanta färgerna i den dunkla skymningen, och hennes fransars flaxande var inget annat än ett grått virrvarr. “Inte undra på att hon bor nära solen,” tänkte eldflugan.

Här skiner inte solen. Det var vinter i skogen, och mörkt.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s