Grundperspektiv

IMG_20150104_193851EN MORGON EN TIDIG VÅRDAG STOD GIRAFFEN 

OCH NJÖT AV ATT ÄTA FRÅN TOPPEN AV EN LIND.

Read the fable in English on Femmka’s blog at

http://www.femmka.net/english/basic-perspective/

Det kunde giraffen lätt göra, för han stack upp 98% över de andra djuren. Fördelen med att vara så lång var enligt hans åsikt att han alltid hade en prima översikt. Nackdelen var naturligtvis att många djur verkade vara ganska långt borta och därför svårare att nå.

Förutom de djuren som kunde flyga och av dem framför allt de små. De kom ibland för att för skojs skull snurra de galnaste tankar kring hans huvud. Flygare är fritänkare, det hade han upptäckt. Glidare, enligt somliga men det tyckte giraffen inte var alldeles rättvist. Själv stod han stadigt med sina 4 ben på jorden, även om han verkligen uppskattade att då och då vrida och vända lite grann på tankar.

“Om jag flyger mer än 2% högre än vad du är,” sade dyngflugan den där dimmiga morgonen när giraffen stod med huvudet bland molnen och dyngflugan besökte honom där, “var kommer jag då upp?” Det måste giraffen fundera på en stund, men han trodde att han på goda grunder kunde konstatera, att då var gränsen nådd, så det var vad han sade.

“Jag tror mig på goda grunder kunna konstatera att då kommer du att nå gränsen, dyngfluga. ”

“På vilka grunder då?” frågade dyngflugan nyfiket.

“På de där jag står,” sade giraffen som egentligen tyckte det var för självklart för ord, men han fortsatte prata eftersom det var hans erfarenhet att fritänkare gärna använde många ord, så han lade till ytterligare några:

“Var du står bestämmer grundvalen för dina tankar.”

“Men jag står inte,” sade dyngflugan, “hur blir det då?”

“Ja,” sade giraffen och var tyst en liten stund, “då följer du med strömmen.”

“Men,” sade dyngflugan, som inte tog skit av någon, “om jag kan landa på din näsa. Då står jag på din grund och ser i ditt perspektiv, och då följer jag inte med någonting.”

“Du säger det,” sade giraffen, som inte kunde motsäga det men ändå kände att det hade en obehaglig lukt, och han hade lärt sig från sköldpaddan att inte skynda på saker, framför allt inte svar.

“Jag ska framlägga fenomenet för ytterligare studier, dyngfluga, så jag kan komma på åt vilket håll vinden blåser, och hur det är med grunden där du står och hur det förhåller sig till perspektivet du sitter i,” sade giraffen just innan han gled in i en lång tankegång. En angenäm gång eftersom han tyckte om att rådbråka hjärnan. Inte bokstavligen förstås, även om det ibland knakade oroväckande i huvudet.

“Ack,” tänkte dyngflugan. “Låt honom grubbla. Jag vet redan vad som händer. Jag träffar fläkten!” Och han blåstes bort av den luftström som löste upp dimman kring giraffen denna tidiga vårdag i djurens skog.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s